See you in court! Det är väl så vår bild av konfliktlösning i USA ser ut.  Men frågan är om inte vi svenskar är mer benägna att ta till juridiken för att lösa våra konflikter. I USA kräver faktiskt en domstol i civilrättsliga mål att parterna först försökt att medla innan man är redo att ta upp ett fall. Tanken är förstås att slippa dyra rättegångskostnader när det går att lösa med samtal.

Inom EU har man också anammat tanken på att hålla tvister borta från domstolarna, även om det fortfarande går trögt.  Och i Sverige antogs förra året en lag om ”medling i vissa privaträttsliga tvister” som ska göra att fler tvister löses utanför rättssalarna. Låter vettigt med tanke på att rättstvister i Sverige är dyra – faktiskt dyrast inom hela EU (se tabell). Arvoden för medling kostar mellan 7 till 10 procent av rättegångskostnaderna.

– Vi har familjerådgivare som hjälper par att klara av sin relation. Samma medlande funktion är lika bra i andra relationer där man har parter som ska leva med varandra under lång tid som arbetsplatser, entreprenader och inte minst hyresförhållanden, säger advokat Gert Nilsson, advokat med stor erfarenhet av medlingsuppdrag.

Gert Nilsson säger att han är en av få i branschen som förordar att folk kommer överens utanför domstolsväsendet.

– Det handlar om okunskap men framför allt för att advokaterna tjänar fasligt mycket pengar på att folk tvistar. Att medla ger bara en bråkdel av de kostnaderna.

Den typ av förlikning som förekommer i domstolar idag, bland annat hyresnämnden, tycker han inte man kan kalla för medling.

– Det är mer att skrämma parterna till att ge upp. Medlare ska hjälpa båda och få båda parterna tillfredsställda. Man ska ju som sagt leva med varand-ra i många år.

Nadira Winbladh, på Stance juristbyrå, den enda medlaren i Sverige som jobbar med medling av privaträttsliga tvister på heltid,  menar att vad som verkligen kan komma att få betydelse är om försäkringsbolagen ställde krav på medling för att bevilja rättsskydd. Länsförsäkringar i Göteborg gör det redan och fler är på gång enligt Nadira Winbladh.

Varje år hamnar cirka 27 000 ärenden hos hyresnämnden. Ungefär hälften är relativt enkla fall  där hyresgästen ska godkänna avstående från besittningsskydd. Resten är mer konfliktbetonade, alltifrån störningar till att hyran inte betalats.

Fast statistiken är nu inte mycket att lita på om man vill ge en bild av hur konfliktfyllt förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst eller styrelse och bostadsrättsägare är. För ett par år sedan gjordes det en sammanställning över samtliga ärenden i hyresnämnden. En fastighetsägare toppade listan, men vid en närmare granskning visade det sig att merparten av alla ärenden kom från en och samma hyresgäst. Fast siffrorna berättar en hel del om hur mycket tid och energi konflikthantering kan stjäla. Och inte minst hur många dyra advokattimmar som går åt till lösningar som egentligen aldrig blir riktigt bra för någon part.

Om man sätter sig i någon slags maktposition får man nog räkna med att det kommer att finnas människor som söker konflikter och vill upprätthålla dem.”

David Eberhard, psykiater och överläkare

På störningsjouren i Göteborg är man experter på konflikter mellan grannar. Cirka 5 000 gånger per år åker man ut till personer som upplever obehag från grannar och i hälften av fallen finner inte personalen från jouren att det förekommer någon störning.

– Det kan vara att festen är slut eller att man dragit ner ljudet på stereon, men allt som oftast handlar det om att folk har olika nivåer för vad man anser vara en störning, berättar Bo Strandberg, vd på Störningsjouren.

Nyligen fick hon ett samtal från en äldre dam som fått nya grannar – ett ungt par. Den förra, också det en äldre kvinna, hade varit tyst som en mus och inte ens haft radion på. Nu var det plötsligt ”ett himla liv” – fast det visade sig vara på helt acceptabla nivåer.

– Den här typen av konflikt löser man bäst om grannen vet om att de stör, för det är oerhört få människor som faktiskt vill störa. Och är det så beror det oftast på missbruk eller sociala
problem och då får man ta hjälp av sociala myndigheter som vi arbetar nära med, säger Bo Strandberg.

Ett hus helt utan konflikter är knappast realistiskt. Kanske inte ens önskvärt.

Konflikter kan leda utvecklingen framåt. Men det är när konflikten går för långt som de verkliga problemen uppstår. Det har Ove Schramm, jurist på Fastighetsägarna Stockholm sett alltför många exempel på.

– I Gävle finns det en bostadsrättsmedlem som stämmer sin förening i tid och otid. Det är fullständigt irrelevanta saker, som att de inte lämnar ut olika uppgifter tillräckligt snabbt. Det har lett till att ingen vill sitta i styrelsen av rädsla för att bli stämd. För även om stämningarna saknar substans så maler rättvisans maskineri på. För medlemmens del så täcker hemförsäkringens rättsskydd kostnaderna, så han kan fortsätta.

Ove Schramm menar att det väldigt ofta ligger något i botten där dessa personer haft mer eller mindre rätt. Det triggar igång hela processen. Hade de från början mötts av en korrekt behandling så hade det troligen stannat där.

– Demokrati handlar om minoritetens skydd. Om minoriteten bara får säga sitt så skulle de flesta strider sluta där. Att slå varandra med lagboken är i allmänhet en dålig idé. När juridiken fungerar bra är den i stället ett stöd för att det inte ska bli konflikt, säger Ove Schramm.

Ett hus helt utan konflikter är knappast realistiskt. Kanske inte ens önskvärt.

Konfliktens långbänk, och det som alla fasar för, vare sig man är myndighet eller företag är att råka på rättshaveristen. Mannen (jo, det är mest män) som vadar i dokument och kräver upprättelse om allt möjligt och omöjligt. De är allt som oftast verbala och kunniga.

David Eberhard, överläkare vid Psykiatri nordost vid Danderyds sjukhus, påpekar att rättshaveri är ett beteende och inte en diagnos. Den medicinska diagnosen är kverulansparanoia, en extremgrupp av gruppen rättshaverister.

– Att ägna tjugo år av sitt liv för att bli rentvådd från misstankar om pedofili är fullt rimligt. Kverulansparanoikern däremot har ett beteende som i intensitet, varaktighet och frekvens är fullständigt orimligt i förhållande till sakfrågan. Tack och lov är de ganska få till antalet personer – desto fler till antalet inlagor, säger David Eberhard.

Att konflikter och rädsla för konflikter får människor att undvika styrelseuppdrag och tar resurser från fastighetsägandet är ett tudelat problem menar han.

– Om man sätter sig i någon sorts maktposition får man nog räkna med att det kommer att finnas människor som söker konflikter och vill upprätthålla dem. Å andra sidan är en viss konflikträdsla förenad i vår självbild som svenskar. Det är så inlemmat att kravlöshet är samma sak som att vara snäll. Det påverkar oss i vårt sätt att förhålla oss till situationer när vi är tvingade att ta beslut, säger David Eberhard.

Det kan i sin tur förvärra konflikten. Otydlighet kan i sig skapa aggressioner.

Råkar man ut för rättshaveri med diagnos handlar det mer om att hantera situationen än att lösa problemet.  Bästa rådet är att ignorera så långt det går. Men alltid med rätt inställning, tålamod och respekt.

Fast det är som sagt extremfallen. Annars handlar det om de vanliga oroshärdarna: meningsskiljaktigheter vid besiktning av lägenheter, oklarheter om kontrakt, ljudstörningar, grannar som röker på balkongen och så klart tvättstugan.

– Man uppfattar den som en del av sin lägenhet.

I tvättstugan är det min standard som ska gälla och jag kan inte kompromissa med människor som är snuskiga, säger psykolog Stefan Sandström, som håller kurser i konflikthantering för Fastighetsägarna Syds räkning.

Till sist. En konflikt består av känslor upp till kanske 90 procent. Det är alltså en ganska liten del av tvisten som verkligen är en reell sakfråga. Att lösa den snabbt och inte låta det gro till orimliga proportioner är a och o i all konflikthantering.