De så kallade eurokoderna har inte visat sig tillföra någon nytta. Systemet har också gjort byggandet dyrare. Det menar bland andra Fastighetsägarna, som i en skrivelse till regeringen kräver att Boverket utreder regelverket.
Ge Boverket ett särskilt uppdrag att utreda effekterna av dagens byggregler. Det kravet framför Fastighetsägarna i ett brev till Näringsdepartementet tillsammans med Sveriges Byggindustrier, Sabo och Byggherrarna.
[ Annons ]
Kravet på att Boverket ska få ett uppdrag av regeringen att genomföra en genomgripande konsekvensanalys av byggreglerna framförs som en del i att byggreglerna komplicerats i och med införandet av så kallade eurokoder i svenska byggregler år 2011.
Avsikten med att införa eurokoderna var att ge ökade möjligheter att konkurrera om uppdrag i andra länder. På sikt skulle kostnaderna för byggprojekt minska. Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige menar att resultatet har blivit det omvända.
– Komplicerade regler som är svåra att förstå och efterleva gör att både bygg- och projekteringskostnader blir högre än vad skulle behövas. Detta samtidigt utan att det medför någon påvisad nytta, säger Rikard Silverfur.
Han menar att uppföljning av byggreglernas effekter idag inte prioriteras på Boverket, trots att reglerna har mycket stora effekter på framför allt möjligheten att bygga nya bostäder.
– Boverket har inte genomfört någon större utvärdering av effekterna av byggreglerna sedan 1989. Samtidigt vet vi att många av de tekniska egenskapskrav som införs sedan dess gjort det både dyrare och svårare att bygga. Regeringen behöver därför ge Boverket ett tydligt uppdrag att utvärdera byggreglernas konsekvenser och komma med förslag till förenklingar och effektiviseringar, säger Rikard Silverfur.
Fakta/eurokoder
Eurokoder är samlingsnamnet på standarder för beräkningsregler för dimensionering av bärverk. Bygg- och anläggningsverksamheten har alltid varit nationellt orienterad men eurokoder öppnar för en mer global marknad, vilket ger en positiv effekt på konkurrensen och priserna.
Källa: SIS
