Nu har Vasakronan sålt fastigheten till Sigillet Fastighets AB. Köpeskillingen motsvarar ett underliggande fastighetsvärde om 66 miljoner kronor.

Den 1 940 kvadratmeter stora fastigheten är fullt uthyrd på ett längre kontrakt till Ingrid Segerstedts Gymnasium som tillträder fastigheten omedelbart.

Newsec var rådgivare till Vasakronan vid försäljningen.

Köpeskillingen uppgår till cirka 420 miljoner kronor och affären redovisas i det andra kvartalet 2013. Tillträde och betalning för fastigheten sker i andra kvartalet 2013.

Hotellet har en uthyrningsbar area om cirka13 300 kvadratmeter och är beläget i hjärtat av Lindholmen Science Park.

Byggnaden kommer att certifieras enligt miljöklassningssystemet LEED med ambitionen att erhålla nivån guld.

Hyresgäster i den berörda delen av Hansa City är Bauhaus, Plantagen, El-Giganten, Rusta, Sova, Jysk, Cervera, Hemtex och Mairo.

– Vi ser det här som en möjlighet att förvärva en stabil och väletablerad retailportfölj, som vi har mycket god kännedom om, i ett utmärkt läge. Hansa City har haft en enastående utveckling sedan det öppnades och vi tycker att det är ett av de bästa handelsområdena i södra Sverige, säger Simon de Château, vd för Sveafastigheter.

Kilpatrick Townsend, PwC och WSP har varit rådgivare till Sveafastigheter och Catella var säljarens rådgivare i affären. Bankfinansieringen kommer från den tyska banken Helaba.

Hansa City ägs av Sveafastigheter, Ikano Retail och AXA Investment Managers. Handelscentret förvaltas av P&E Fastighetspartner i Sydost AB.

För styrelsen gäller det att vara beredd på vad som komma skall. Lekplatserna bör ses över redan innan de tas i bruk igen. Det är för sent att åtgärda utstickande spikar när barnet redan rivit sig. Det måste finnas rutiner för såväl grundligare renoveringar som löpande kontroller.  För det är så man måste se på säkerhet. Det är fastighetsägaren som ansvarar och som ska se till att olyckor förebyggs. Det duger inte att åtgärda först när något tragiskt har hänt. Föreningen kan bli ersättningsskyldig för skadorna. Men vad värre är, att någon blir allvarligt skadad på grund av underlåtenhet att ta ansvaret.

Hur gör man då med den olägenhet som kommer med värmen; att störningarna mellan medlemmarna ökar? Det första föreningen behöver göra är naturligtvis att tala med parterna. Berätta att det upplevs störande med röken från balkongen eller spelandet på stereon. I bästa fall kan en enkel åtgärd lösa problemet. Kanske kan personen röka på en annan plats eller själv stänga balkongdörren när hon vill spela musik.

Men alla tvister är inte så enkla att lösa. Om styrelsen får rapporter om störningar måste man utreda dem. Spelas musiken på en ”normal” nivå och på vettiga tider är det sannolikt ingen störning. Rökning på balkongen har hittills inte klassats som en allvarlig störning. Styrelsen kan då inte göra något. Är det däremot att anse som en störning – ja då måste styrelsen agera. Annars kan det leda till såväl nedsättning av grannarnas årsavgifter som avgifter från kommunen.

Föreningarna brukar skriva ordningsregler, eller trivselregler som de kanske borde heta. Sådana regler är ett bra stöd. Där uttrycks exempelvis hur vi förväntas bete oss mot varandra. Det kan vara en god idé att anta regelverket på en stämma. Då är det ett kollektivt beslut av hela föreningen. Men man får ändå se dessa regler för vad de är – en rekommendation. Om regler ska ha en sanktionsmöjlighet måste de i allmänhet ha stöd i en lagtext, till exempel bostadsrättslagen.

Styrelsen har en grannlaga uppgift. Man är skyldig att förebygga olyckor och ohälsa, man ska motverka störningar och ha kontroll på miljön. Dessutom har man kanske ansvar över personal och entreprenörers verksamhet. Då gäller det att skaffa sig redskap. Det kan vara checklistor och rutiner för kontroller och att dokumentera det som görs. Anställda på kommuner och myndigheter brukar vara bra på att ge stöd, och mycket finns på nätet. Det är alltid värt att ringa ett samtal eller söka på lite hemsidor i stället för att chansa på att något ska gå bra. Och säkert kan man ta hjälp av sin förvaltare i många frågor.

OVES tips/Kommunerna har många goda råd

• Skriften Fastighetsägarens ansvar är ett riktigt bra stöd i det dagliga arbetet. Finns att köpa i organisationens webbshop, www.fastighetsagarna.se

• Andra bra källor är Räddningsverket, Socialstyrelsen, Boverket och naturligtvis Fastighetsägarna som organisation.

• Kommunerna har många goda råd. Till exempel Stockholms stad har mycket nyttig information.

Allt regleras inte i lagtext

Allt ansvar som en fastighetsägare har regleras inte direkt i lagtexter. Ofta ger lagen en ram som måste fyllas av innehåll. Miljöbalkens mål definieras ofta av Socialstyrelsens riktlinjer. Det kan gälla nivåer på ljudstörningar eller värme inomhus. Lagar om skydd mot bränder och olyckor definieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd. Man måste dessutom ofta ta hänsyn till regler som gäller inom arbetslivet.

Arbetsmiljöverket ger exempelvis ut föreskrifter om kemiska risker och Elsäkerhetsverket ger ut föreskrifter om elsäkerhet. För att få en komplett bild av vad som gäller måste man också studera praxis. Vilket ansvar har fastighetsägaren när hissen är farlig, när någon halkar i backen eller får en istapp i huvudet?

Frågan om vilket ansvar en fastighetsägare har måste därför alltid besvaras i det enskilda fallet. Det är svårt att ge generella svar. Det är såklart inte möjligt att ha koll på allt på detaljnivå, men i de flesta fall räcker det sunda förnuftet långt.

–  Då säljaren inte uppfyllt sina åtaganden för fullföljandet av den tidigare kommunicerade försäljningen av Jönköping Elektronen 3 till Hemsö har parterna kommit överens om att avbryta transaktionen, kommenterar Hemsös vd Per Berggren i ett pressmeddelande.

Fastigheten, som tills vidare stannar i säljaren Vikstadens ägo, består av en nybyggd del och en äldre del som totalrenoverades år 2012. Den uthyrningsbara ytan är 9 600 kvadratmeter.

Tidigare i Fastighetstidningen.se

Hemsö köper nybyggd grundskola i Jönköping

Det han och även Svenska Stadskärnor hoppas på är att politiker, på kommunal, regional och riksnivå, samlas kring stadsfrågorna och att frågan också ska skära över olika departement.
– Vi skulle kunna göra som i Finland där det finns ett stadspolitiskt utskott med representanter från alla departement och näringsliv, sade Rudolf Antoni.

Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, ansåg inte att regeringen bedriver en politik riktad mot någon särskild del av landet.
– Vi ska skapa förutsättningar för att bo i hela landet.

När Marita Ljung och övriga talare på seminariet lade fram sina tankar var fokus mycket på de tre storstäderna och problem med bilköer, dålig kollektivtrafik och brist på bostäder. Inte så mycket om städerna som tappar i attraktion och köpkraft när folk flyttar eller när den lokala handeln slås ut av externa köpcentrum.
– Fastigheter står där de står och kan inte flytta som en familj eller en handlare. Fastighetsägarna är beroende av platsens utveckling, sade Rudolf Antoni.

Dag Klackenberg, vd för Svensk handel, påpekade att han träffat många kommunpolitiker i mellanstora städer som inte har någon policy för hur man vill öka hand.
– De förstår inte handelns betydelse och kan därför plötsligt bestämma sig om höga parkeringsavgifter som skrämmer bort kunder.

Avgående kommunordförande Ilma Reepalu från Malmö tryckte på att Boverket med sina hårda krav på buller och luftföreningar gör det svårt för städer att växa. Han fick dessutom tillfälle att berätta om hur Malmö sedan Kockums varv lades ner 1987 utvecklats från en kris-stad med 22 procents arbetslöshet till dagens dynamiska storstad. Det tack vare satsningar på Öresundsbron, Citytunneln, Malmö högskola och ny spännande arkitektur.

Men han nämnde inte med ett ord de sociala problemen, miljonprogrammens upprustningsbehov och att Malmö idag har en av landets högsta arbetslöshetssiffror med 14,5 procent. I Stockholm är siffran 7,0 procent.

Juryn menade att White hade lyckats att förstå och ta hand om besökarens olika behov och också respekterat den redan existerande kyrkobyggnaden.
– Genom att skjuta in den nya byggnaden i slänten avdramatiseras dess volym nära kyrkan, samtidigt som den förtydligar kyrkans entréplats och kopplar församlingens verksamhet till staden. Mot älven formar Kyrkans hus mötet mellan stadens nya stråk och kyrkan, säger Rebecka Wijk, arkitekt på White.

– Affären är av strategisk betydelse för Victoria Park då vi genom förvärvet tar ett stort steg i vår ambition att etablera oss som en betydande aktör på svenska bostadsmarknaden. Med vårt långsiktiga arbete och vår övertygelse om att en social dimension är en förutsättning för att skapa affärsmässighet, trivsel och nöjda kunder ska vi skapa och förädla värden i vår växande bostadsfastighetsportfölj. Genom att utveckla trivsamma boendemiljöer bidrar vi till en positiv utveckling av stadsdelen, säger Greg Dingizian, VD på Victoria Park.

Totalt uppgår köpeskillingen till 910 miljoner kronor.

– Byggnaden har fått en gestaltning som skiljer den från omgivande bebyggelse på ett positivt sätt. Formen är inte helt rektangulär, vilket ger ytor runtomkring att visas på. Dessutom finns publika lokaler i bottenplan åt alla väderstreck, berättar Ingela Lindh, VD på Stockholmshem och i juryn.

Totalt omfattar de nya bostäderna 200 lägenheter av vilka Stockholmshem bygger 130 med hyresrätt.

– Placeringen av huset är viktig eftersom den fungerar som ett landmärke och en fond till parken. Det ska vara en plats att se och ta sikte på från håll. På så sätt bidrar den till en utemiljö som blir mer levande, vilket är poängen med en park i stan, säger Ingela Lindh, VD på Stockholmshem.

Wallenstam förvaltar i dagsläget cirka 700 lägenheter i Helsingborg. De nya områdena där det nu ska byggas bostäder är Mariastaden, i norra delen av Helsingborg och Laröd, som ligger längs kusten ungefär en halv mil norr om Helsingborg samt hyreslägenheter i området Laröd Östra.

Redan nu pågår ombyggnaden av Wallenstams projekt Vildvinet på Tågaborg, i hörnet Pålsjögatan/Tågagatan. Här totalrenoveras 102 lägenheter samtidigt som 28 nya vindslägenheter byggs till. Utöver det ska ytterligare 52 nya lägenheter och lokaler i två plan byggas, denna byggnation beräknas starta i september i år.

– Helsingborg är en attraktiv stad dit många vill flytta. Därför är det glädjande att avsiktsförklaringen med Wallenstam om nya bostäder redan börjar ge resultat, säger Peter Danielsson (M), ordförande i kommunstyrelsen i Helsingborg.