Kommunens ekonomi var i rejäl obalans. Fullmäktige fattade beslut om ett balanspaket 2003 och senast 2010 skulle ekonomin vara i balans. Att få in en rejäl slant till kassan var med andra ord brått.

Och pengarna kom när kommunen 2007 skrev kontrakt med Kungs­leden (numera Hemsö). Genom att sälja merparten av det kommunala bolagets publika fastighetsbestånd skulle ekonomin räddas och ett antal framtidssatsningar säkras. Med en köpeskilling på 880 miljoner kronor blev Kungs­leden ägare av i princip hela det publika beståndet – 43 fastigheter, sammanlagt 154 000 kvadratmeter innehållande skolor, äldre­boenden, kök, kontor med mera. Simhallen, ishallen och rådhuset var det enda som blev kvar i kommunal ägo.

En affär helt rätt i tiden, enligt kommunens näringslivschef Uno Jonsson.

Huvuddelen av pengarna användes till låneamorteringar, med överskottet har kommunen också kunnat renovera simhallen, bygga ut fjärrvärmen med mera. Men minst lika viktigt är att man kunnat lämna förhyrningar av lokaler, vilket inte varit möjligt om man suttit med fastigheterna i kommunkoncernen.
– Men jag tror att de verkligt stora effekterna får vi när de långa hyresavtalen löper ut. Då finns det stora möjligheter för oss att titta på hur mycket man egentligen behöver hyra, säger Uno Jonsson.

Hemsö spelar numera en central roll i Härnösands utvecklingsarbete. Åke Kaur, regionchef Norr på Hemsö,  nämner Ärlandsgården som ett lyckat exempel. Ett utdömt äldreboende någon mil utanför centralorten som stod tomt när Hemsö tillträdde.
– Kommunen hade behov av fler demensboenden. Vi satsade en hel del pengar och byggde om så att det blev 18 demensplatser. Det tror jag inte att kommunen klarat att utveckla själva. Nu är det toppmodernt med bland annat ett passersystem som gör att de boende kan röra sig väldigt fritt, säger Åke Kaur.

Nyckeln för att kunna hantera hela fastighetsbeståndet är att finnas på plats, menar Åke Kaur. Hemsö har ett lokalkontor med två förvaltare och en assistent. Det var kommunen som själv ställde villkoren i avtal och gränsdragningslistor, bland det ganska ovanliga förfarandet att fastighetsägaren skulle stå för städning i de förhyrda lokalerna.
– Det var lite knepigt i början innan alla förstod villkoren. Beställs ett jobb ute i de olika verksamheterna så kostar det nu pengar. Tidigare var det väl något svart hål i kommunens kassa som betalade det. Men det upplever jag inte som ett problem längre, säger Åke Kaur.

Både den dåvarande borgerliga majoriteten och oppositionen var överens om villkoren, med undantag för Vänster­partiet. Men kommunstyrelsens nuvarande ordförande, socialdemokraten Fred Nilsson, är inte helt nöjd med affären som han fått ärva.
– Ur ett kortsiktigt perspektiv gav det ju kickar till att göra vissa investeringar, det är naturligtvis bra. Men ur ett mer långsiktigt perspektiv är det bekymmersamt att en kommun har så lite kontroll över den sortens infrastruktur som det innebär att ha lokaler.

Exempelvis kan det bli problematiskt, menar Fred Nilsson, om det startar en ny friskola i kommunen som man inte kan neka skolpeng.
– Då står vi med dubbel uppsättning skola mot vad vi behöver och vi är bundna till långa avtal.

Att i så hög utsträckning vara beroende av ett fastighetsbolag med höga avkastningskrav, i alla fall högre än kommunens, är det som oroar Fred Nilsson mest.
– Då vet man ju att det regleras av hur man sköter sina fastigheter.

Men han betonar samtidigt att relationerna till Hemsö på intet sätt är dåliga.
– Det är så klart samtidigt positivt att få in ett stort nytt företag på scenen, som med sin energi kan bidra med annan typ av utveckling i kommunen.