Stockholms Handelskammare konstaterar att så gott som samtliga världens regeringar lagt fram olika krispaket där ny infrastruktur är bärande för att stimulera jobben och tillväxten. Men den svenska regeringens krisåtgärder saknar i princip infrastruktursatsningar. I en internationell jämförelse har Sverige en bottennotering. I en färsk rapport, författad av tankesmedjan Captus vd Nima Sanandaji på uppdrag av Handelskammaren, konstateras att de svenska infrastrukturinvesteringarna i princip behöver fördubblas för att ens nå upp till det internationella snittet. Under 2009 väntas världens investeringar i transportinfrastruktur uppgå till 3 620 miljarder svenska kronor. Av detta står Sverige enbart för 0,43 procent, trots att vi har 0,8 procent av jordens befolkning. Det saknas 13 miljarder kronor till snittet. Historiskt ser det inte bättre ut: Sverige har sedan 1980-talet satsat ungefär 200 miljarder kronor mindre relativt övriga Europa på infrastrukturinvesteringar. Sverige har en låg statsskuld, men i stället en hög infrastrukturskuld, enligt rapporten. - Sverige ligger i gärdsgårdsserien när det gäller infrastruktur. De satsningar vi sett hittills imponerar heller inte. Därför är det märkligt att nuvarande regering, när statens resurser är knappa, så kategoriskt avfärdar samarbete med näringslivet som ett sätt att förbilliga och effektivisera projekt. Näringslivet står på kö med miljarder att investera, genom OPS-lösningar. Det gäller även i kristider, när det dessutom är billigare att bygga vägar och spår, säger Peter Egardt. - När statsminister Reinfeldt nu träffar den danske statsministern bör han ta med sig finansminister Borg. Sverige bör nämligen lära av Danmark, som lägger in 30 gånger så mycket som Sverige i extrasatsningar på infrastrukturen under de närmaste två åren. Hela rapporten finns på www.chamber.se.