Kanske är det fel ände att börja i. Men visst kan man plocka hem ekonomiska vinster med satsningar på en trygg utemiljö.
– Det kan vara svårt att översätta direkt vilken betydelse det har i ett hyresavtal. Men det är en prioriterad fråga i hyresförhandlingar, säger Tomas Kruth, projektledare stads- och ortsutveckling på Fastighetsägarna GFR.
Klicka på bilden för att se den i större format.
Men han talar hellre om trygg utemiljö i rent allmänmänskliga termer. En viktig demokratifråga, konstaterar Tomas Kruth som tagit stort intryck av företrädare från HBT-frågor som talat om vardagsrädsla.
– Alla de människor som inte faller in under den gängse normen har sannolikt att större trygghetsbehov för att våga sig ut. Det finns en osynlig vardagsrädsla som inskränker människors frihet. Det är viktigt att kunna se ur andra perspektiv, alla är inte vita medelålders män.
Ett bra verktyg för att få med synpunkter från olika grupper och skapa engagemang är att ordna trygghetsvandringar.
– Att göra upplevelsen tillsammans gör att man kan ställa frågor direkt så att man får en bättre förståelse av vad man kan göra för att stärka tryggheten. Känslan av att kunna vara med och påverka är en viktig del av demokratiprocessen, säger Erika Sallander, utredare på BRÅ (Brottsförebyggande rådet).
Att ta hjälp av kommunens lokala brottsförebyggande råd är ett bra tips för att få struktur på trygghetsvandringen.
Ägarstrukturen i ett område kan utgöra ett hinder. Inom samhällsvetenskapen talar man om ”allmänningens tragedi”. Alla tjänar på ett attraktivt område, men för den enskilde kan det vara frestande att dra ner på det egna underhållet och lita på att de andra håller uppe nivån.
– Och jag tycker nog att vi har blivit bättre på att få till samverkansprojekt. Och det är viktigt eftersom trygghet ofta handlar om komplexa samband. Det går inte att avhandla på ett fikasamtal kollegor emellan. Man behöver folk med andra perspektiv, samtal mellan olika organisationer och så vidare, säger Tomas Kruth.
Nästan alltid leder det fram till åtgärder av utomhusbelysningen. Ofta är det lönsamt krasst ekonomiskt. Teknikutvecklingen har varit snabb, genom att byta ut gamla armaturer kan en fastighetsägare minska sin elförbrukning för belysning med så mycket som 50 procent. Men besparingspotentialen behöver inte ta slut där. Marie Werner, distriktschef på Bostads AB Poseidon i Göteborg får ofta ta emot besökare som vill se omvandlingen av miljonprogramsområdet Backa Röd.
– Vi har lagt mycket krut på att det bara ska lysa där det ska lysa. Det har gjort att vi faktiskt kunnat plocka bort en hel del gamla armaturer som stod och lyste till ingen nytta.
Det finns en osynlig vardagsrädsla som inskränker människors frihet”
Tomas Kruth, Fastighetsägarna GFR
Genom att satsa på kvalitet har man fått minskade underhållskostnader. Marie Werner skrattar när hon berättar om när man kvalitetstestade de nya grejerna.
–Vi gick omkring och sparkade på belysning och stolpar för att se om de höll.
Sen finns det säkerhet som inte är förhandlingsbar.
– Lekplatser ska man besiktiga regelbundet. Det finns ingen lag som säger att man måste göra det och lagen reglerar inte hur säkerheten ska uppfyllas i detalj. Men man kan som fastighetsägare bli ansvarig om det sker en olycka, säger Sara Haasmark, projektledare Förvaltningsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm.
Plan– och bygglagen innehåller inga detaljer och den EU-standard som finns är ingen lag. Men följer man den så är man på säkra sidan. Samtidigt bör man vara medveten om att standarden är utformad som en rekommendation och gamla lekredskap behöver inte tas bort. En lekplats som inte uppfyller EU-kraven behöver inte per automatik betyda att lekplatsen är farlig. Rådgör med besiktningsmannen och åtgärda brister som innebär direkt fara omedelbart.
